Idag har vi haft en match i Hluhluwe. En riktigt, riktigt bra sådan. Två av klustrena har tagit ut vars ett all star team bestående av femton spelare och totalt tio skolor.

"Team Mbazwana."

"Team Mtuba"

Det var, precis som i fjol, en riktig höjdare att se tjejerna spela tillsammans i ett lag där alla är bra spelare. Det blev en aha-upplevelse för såväl tjejer som coacher - tjejerna kan spela riktigt bra fotboll!

Som en av coacherna konstaterade efteråt - “jag måste se till att tjejerna får träna mer, de har stor potential!”.

Efter avslutad turnering i Mvezo begav vi oss tillbaka till Umtata. Sarah och Christina fick möjlighet att träna på gymmet, medan Jenny och Nina fixade praktikaliteter (tankning, däcktryck, olja, vatten, lunch…). Efter att ha inmundigat take away på hotellet, där Jenny varit uppkopplad, fick vi åter igen ge oss i kast med stolparna på biltaket - denna gång i tugnt regn. Kul start på en långresa?

När vi väl kom iväg var klockan fyra, vilket borde inneburit att vi åtminstone haft två och en halv timmes enkel körning i dagsljus, men så var inte fallet. Vi körde i regn och dimma hela vägen till Port Edward, varifrån vi hade ihållande regn ända till Mtubatuba. För den som inte känner till Sydafrikas geografi kan jag meddela att det innebär ungefär 70(!) mil i regn, dimma och mörker. Efter tio timmars körning var Christina, Sarah och jag tillbaka i Hluhluwe. Jenny och Nina hade vi släppt av en och en halv timme tidigare, i Richards Bay, eftersom det är enda stället i regionen som har tillräckligt bra internet uppkoppling för att kunna sända över videoklipp.

I dag var det åter igen en tidig uppstigning; kvart över fem drog jag på kläderna för att se till att de målstolpar som vi transporterat på taket skulle surras fast ordentligt. Efter en snabb frukost begav vi oss av mot Mvezo. Jenny fick vi släppa av i stan, där vi äntligen hittat en internetuppkoppling som fungerar tillfredsställande. Internet cafeét verkade vara en bra lösning, men i slutändan ledde arbetet där till mycket frustration, avbrutna filskickningar och virus på minneskortet i videokameran.

Hur som helst släppte vi av Jenny på hotellet, där Sydsvenskans fotograf bott, innan vi tillsammans med honom gav oss ut i den grådisiga och småregniga morgonen. Enligt avtal var vi på plats klockan åtta. Som väntat var vi först på plats. Jag trodde nog egentligen att det skulle bli inställt på grund av vädret, men än en gång visade det sig att jag hade lite för låga förhoppningar…

"Acting Chief Nolusapho och Christina i samspråk."

"Det är alltid en utmaning att komma till en aktivitet; jag har alltid en bild av hur jag skulle kunna tänka mig genomföra det hela, men vet att jag måste anpassa planen efter situationen. Flexibilitet är ett ledord i arbetet här..."

Mrs Nolusapho, acting chief tillika Nkosi Zwileveliles mor, kom till planen tillsammans med fyra personer från byrådet. Även Nkosi Mandelas kusin, Jongsizwe, dök upp. Det visade sig att han, förutom att vara högsta ansvarige i tre av Mvezos sex byar, också är fotbollscoach. Helt perfekt att från början få en självklar lokal kontaktperson. Under dagen i dag var han involverad, på ett mycket positivt sätt, från uppvärmning till avslutning. De vill gärna hålla intresset vid liv, så det blev bestämt att han i uppstarten skall hålla en grupp i gång, men att målet är att varje by skall ha sitt eget flickfotbollslag!

"Genomgång med de först anlända."

"Byrådet var representerat av fyra personer - mycket viktigt för implementeringen!"

Dagens aktiviteter då? Vi satte, efter mycket möda och stort besvär, ihop två femmannamål som vi använde på en liten yta. Tanken var att vi skulle spela fem mot fem, men eftersom alla så gärna ville vara på planen bestämde jag, i samråd med Jongsizwe, att alla i laget kunde vara på planen samtidigt - det fanns inte minsta lilla möjlighet att spela bra fotboll, men alla var nöjda och glada.

"Det viktigaste är inte att det blir rätt, bara det blir... Tillslut lyckades vi få ihop två mål."

"Tjejerna delades först in i sex lag, men genom ett flertal eftersläntrare bildades ytterligare två lag."

"Eftersom tjejerna inte har någon tidigare erfarenhet av att spela fotboll, i kombination med många spelare på liten yta, blev det klungfotboll för hela slanten."

"Christina agerade domare för dagen."

"Målen var inte helt stabila..."

"Straffsparkar vidtog för att vinnarlaget skulle kunna utses."

"Glädjen var stor hos vinnarlaget - utöver äran hade Nkosi Mandela utlovat R200 till segrarna."

"Acting Chief Nolusapho höll ett avslutande inspirationstal, där hon bland annat informerade tjejerna om att det nu kommer att vara fotboll för tjejer varje helg."

"Ett av lagen vann signerade LdB FC tröjor genom lottning."

Det har verkligen varit en lyckad dag. Att byrådet tog sig tid att komma, och stanna, betyder väldigt mycket för förankringen i byn. Trots regn och småkyligt hade vi ett femtiotal tjejer på planen. Snacka om bra start!

"Här ses de två frusna, men glada, vinnarlagen."

När jag pratade med Nkosi Zwelivelile Mandela

i går trodde jag aldrig att vårt möte skulle bli av. I dag har jag förhandlat med honom och byrådet, i sällskap av de andra från LdB FC.

Det blev ett riktigt lyckat möte, och nu har vi fått byrådets välsignelse att starta damfotboll i Mvezo!

"Efter avslutat möte med byrådet begav vi oss till planen för att träffa tjejerna."

I dag fick vi en lite lugnare start på dagen. Klockan nio begav vi oss av från Port Shepsone, till förmån för Umtata. Efter fem timmars körning nådde vi äntligen dagens mål. Vi körde raka vägen till gymmet där vi släppte av Christina och Sara för ett rehabpass innan vi stack på stan för att försöka hitta en internetuppkoppling med tillräckligt stor kapacitet för att sända videomaterial hem till Sverige.

Jenny lyckades till slut hitta ett internetcafé som kunde hjälpa oss, så förhoppningsvis kommer det snart att ligga resedagboksklipp på sydsvenskan.se.

I morgon är tanken att vi skall träffa Nkosi Mandela i Mvezo - det skall bli riktigt spännande att äntligen få komma dit!

Medan Sara och Christina åkte ut för att träffa tjejerna på Madlaka HS stannade jag och Jenny kvar framför våra datorer. Meningen är att vi dagligen skall skicka hem videoklipp på vad som händer till Sydsvenskans web-TV. Ännu har vi inte haft någon lycka, trots att vi försökt på alla upptänkliga sätt. Vi jobbar fortfarande på att allt material skall komma hem!

Efter intensivt förmiddagsarbete gav vi oss iväg söderut, till KwaMakhuta i Durban där det i dag hölls en match mellan KwaMakhuta och uMlazi LdB All Stars. Matchen slutade 4-1, i Umlazis favör. Efter matchen fick var och en av tjejerna en LdB-tröja; härlig syn med alla trettio stolta tjejer klädda i det rosa bortastället.

"Umlazi All Stars"

"KwaMakhuta all stars"

Dagen har varit hellyckad! Vi har hunnit med tre skolbesök, där vi fått möjlighet att prata med tjejerna i respektive fotbollslag. Jag tycker mötet mellan våra två kulturer, som möjliggörs av det gemensamma intresset i fotboll, är helt fantastiskt.

"Nhlanhlayethu HS, Växjö FFs och Frida Nordins skola, var först ut att få besök av Christina och Sara. Vi passade samtidigt på att puffa för hemsidan, trots att vi vet att Nhlanhlayethu inte har tillgång till dator - intresset var stort."

“En av dagens frågor som Sara och Christina fick var kring hur man hinner med familj och vänner när man lägger så mycket tid på sin fotboll. Christina sa att man kan träffa sina vänner efter träningen. Så enkelt är det i Sverige där vi har gatlyktor och säker, välfungerande kollektivtrafik dygnet runt. Här gäller det att vara hemma innan det blir mörkt.Vi kom också in på det faktum att vi i Sverige ofta flyttar hemifrån så snart vi slutat gymnasiet, och att det då inte är ovanligt att man bor själv i en lägenhet. Här bor man oftast hemma tills man gifter sig.”

"Den tredje och sista skolan som besöktes var Mchitheki HS."

” Direkt när tjejerna från Nhlanhlayethus lag kom till eftermiddagens träning lånade de min laptop för att skriva ett meddelande på bloggen (itsawomensworld.se/ldb-fc-for-life).”

"Sara och Christina fick sällskap av tjejerna i sin rehabiliteringsträning."

Två intensiva, och väldigt lyckade, dagar är till ända.

Sara, Christina och Jenny landade på Richards Bays flygplats igår. Första anhalt efter upphämtningen var Richards Bay, där vi bland annat köpte mellanmål till dagens träning, och därefter begav vi oss norrut för träning på Nkodibe. Väl på plats hittade vi Mgwazeni, och en liten stund senare dök tjejerna från Nkodibe upp.

I väntan på de två sista skolorna satte vi igång med bollkontrollövningar. Jag hade nästan gett upp hoppet om Masibonisane och Nkosana, när de ringde och frågade vart vi var; det visade sig att de åkt till den plan vi använde oss av på vår första träning för året… Trots att bilen redan var full med packning lyckades vi klämma in sex spelare sär bak, för den korta turen till den andra planen. De övriga fem begav sig till fots, för senare upphämntning.

När så till slut alla var samlade på samma plan tog den egentliga träningen vid (dagens tema anfallsfotboll - speluppfattning och spelförståelse). Träningen flöt på bra och alla verkade glada och nöjda, trots att jag inför våra gäster kände en viss stress över att det (som vanligt) inte blev riktigt som jag tänkt mig.

I dag har vi hunnit med riktigt bra besök på Nhlanhlayethu, Phumanyova och Mchetheki HS, innan vi avslutade dagen med en klusterträning på Mchetheki HS.

Har i kväll kämpat med internet, som inte riktigt vill samarbeta med oss. Aningen frustrerande… Jenny har filmat från resan ner samt skolbesöken som vi gjort hittills. Så snart tekniken fungerar skall det gå att se inslagen på sydsvenskan.se.

Sitter nu på Trackers kontor i Richards Bay och väntar på att min bil skall bli försedd med en tracker. Bilkapningar är inte allt för ovanligt här - att ha en sändare installerad i bilen gör det lättare att följa eventuella biltjuvar. Om jag förstått det hela rätt gör dessutom utrusningen det möjligt för förföljarna att strypa bränsletillförseln när bilen väl blivit upphunnen.

Vi tog med risken för kapning i bilvalet. Högst risk löper de som kör Toyota Hilux, Nissan Hardbody och Jeep, medan Mazda inte är lika het på svarta marknaden.

Helgens fotbollsträningar med Thanda Lions har regnat inne - inte desto mindre har vi tränat på bra. Eftersom vi varit matchlediga har vi kunnat lagt in en lite tuffare fysisk helg med mycket löpning och styrketräning.

Nu väntar en superintensiv vecka ; i morgon blir det upphämtning av Sara Storck, Christina Öhrtoft och Jenny Henricsson strax före 12. Vi beger oss sen raka vägen på skolbesök och därefter tar en klusterträning i Nkodibe-klustret vid; det gäller att utnyttja tiden maximalt!